Live forever är ord som passar väldigt bra in på dig. Men jag har ändå valt att låta denna låt gestalta dig som person. Det var en tuff dag igår, men vi måste ändå blicka framåt. Det vet jag att du hade velat.
tisdag 18 november 2008
söndag 16 november 2008
Oasis i Köpenhamn - en upplevelse över det vanliga
Det var en lördag den 8 november 2008. Jag, Ulf och Gustav med vänner hade dragit oss till den danska huvudstaden för att uppleva världens bästa band live - OASIS! Jag måste erkänna att jag var relativt sen med att upptäcka bandet. Om jag inte missminner mig köpte jag deras tredje skiva Be here now så sent som 2005, och med tanke på att de har verkat som band sedan 1991 (mer eller mindre, i olika konstellationer) kan man inte säga annat än att det är märkligt att jag inte kom i kontakt med denna underbara musik förrän inpå 2000-talet. Men som man brukar säga - dock inte för att jag förstår dess innebörd - "bättre sent än aldrig".
Nåväl. Biljetterna till konserten hade sålts slut på mindre än 7 minuter när de släpptes, och det är inte särskilt konstigt med tanke på att Falconersalen inte tar in mer än 2000 personer. Att se Oasis i en sådan liten lokal måste jag säga är få förunnat och den dynamik som skapades i denna kompakta konsertsal går inte att beskriva med ord.
I vanlig ordning var vi tvungna att genomleva ett tråkigt förband i väntan på att få se våra idoler träda in på scenen. Kvällen till ära hade en brittisk singer/songwriter från Liverpool fått i uppdrag att "underhålla" publiken. Hur musikalisk och duktigt denna kille än må ha varit, kan man inte säga annat än att det var ytterst ostrategiskt att låta en ensam gitarrist och sångare stå för den inledande underhållningen. Bitter som jag var tog jag och gick och köpte öl både en och två gånger innan killen slutade slå på sina strängar. Ska man ha ett förband som ska underhålla publiken kan man åtminstone tänka på att satsa på ett band, bestående av minst en gitarr, sång, trummor och bas, för att matcha huvudbandets koncept.
När förbandet hade slutat spela och belysningen successivt dämpades började "Fuckin in the bushes" strömma ur högtalarna (detta är en låt som de senaste 7-8 åren har inlett Oasis konserter). Nu visste man vad som komma skulle och glädjen var enorm. In på scenen kommer bandmedlemmarna en efter en och jag var tvungen att nypa mig i armen för att inse att Liam Gallagher verkligen stod 15 meter framför mig. Jag vet att det låter lite gay att vara såpass besatt av en brittisk medelålders man. Men jag måste erkänna en sak; hade jag spelat för det andra laget hade jag lugnt gift mig med Liam (förutsatt att han själv hade intresserat sig för bajspackning). Alla i publiken blev heltokiga och började hoppa in i varandra och vi kände hur en skur av öl kom farande över oss. Måste säga att mitt intryck av Oasis livepublik överlag verkade vara relativt dräggiga, och hade det inte varit för att jag har velat se bandet under en väldigt lång tid, hade jag tagit på mig en misshandelsdom och slagit ner dräggen som kastade högkvalitativ Carlsbergöl över oss. Snacka om "alkoholmissbruk" =)
Först ut på setlisten var "Rock 'n roll star" från första skivan Definitely maybe. En klassisk Oasis-dänga som fick igång oss ordentligt på golvet. Många gamla och goa klassiker spelades under konserten och det var vi självfallet glada över. Emellertid valde bandet- i vanlig ordning- att exkludera deras tredje skiva Be here now och vi fick inte ens höra dänger som "My big mouth" eller "Stand by me". Flera låtar från nya skivan Dig out your soul spelades flitigt och detta tror jag ingen direkt hade någon invänding mot, med tanke på att Oasis verkligen har lyckats med sitt senaste projekt. Bästa låtarna enligt mitt tycke var "Cigarettes and alcohol", den helt fenomenala "champagne supernova", "Morning glory" och, tro det eller ej, Oasis senaste singel "I'm outta time". Liam kritiseras ofta för att hans röst inte är vad den en gång har varit och att bandets spelningar överlag inte går att jämföra med deras klassiska spelningar på Wembley, Glastonbury och Maine Road under deras storhetstid under mitten av 90-talet. Som en skänk från ovan visade sig dock Liam vara i toppform denna kväll och han sjöng låtarna enligt gammalt klassiskt Oasismanér. Att sedan Oasis förmodligen har världens mest hängivna publik gjorde inte upplevelsen mindre spektakulär. I samtliga låtar - och då menar jag inte enbart i refrängerna i de mest kända hitsen - sjöng publiken med och jag kan bara säga att den riktiga allsången inte går att beskåda på Skansen; det är när Oasis är i stan som konserttaket verkligen lyfter.
För er nyfikna och intresserade såg setlisten ut på följande vis:
Fuckin' In The Bushes
Rock 'n' Roll Star
Lyla
The Shock Of The Lightning
Cigarettes & Alcohol
The Meaning Of Soul
To Be Where There's Life
Waiting For The Rapture
The Masterplan
Songbird
Slide Away
Morning Glory
Ain't Got Nothin'
The Importance Of Being Idle
I'm Outta Time
Wonderwall
Supersonic
Don't Look Back In Anger
Falling Down
Champagne Supernova
I Am The Walrus
Som alla begeistrade fjortisar på rockkonsert tog jag och filmade ett par låtar med min high tech-mobilkamera. Självfallet är kvalitén inget vidare men man kan ändå känna av den storhet som utsöndrades i luften i Falconersalen denna magiska afton. 8/11-2008; ett datum att minnas.
Nåväl. Biljetterna till konserten hade sålts slut på mindre än 7 minuter när de släpptes, och det är inte särskilt konstigt med tanke på att Falconersalen inte tar in mer än 2000 personer. Att se Oasis i en sådan liten lokal måste jag säga är få förunnat och den dynamik som skapades i denna kompakta konsertsal går inte att beskriva med ord.
I vanlig ordning var vi tvungna att genomleva ett tråkigt förband i väntan på att få se våra idoler träda in på scenen. Kvällen till ära hade en brittisk singer/songwriter från Liverpool fått i uppdrag att "underhålla" publiken. Hur musikalisk och duktigt denna kille än må ha varit, kan man inte säga annat än att det var ytterst ostrategiskt att låta en ensam gitarrist och sångare stå för den inledande underhållningen. Bitter som jag var tog jag och gick och köpte öl både en och två gånger innan killen slutade slå på sina strängar. Ska man ha ett förband som ska underhålla publiken kan man åtminstone tänka på att satsa på ett band, bestående av minst en gitarr, sång, trummor och bas, för att matcha huvudbandets koncept.
När förbandet hade slutat spela och belysningen successivt dämpades började "Fuckin in the bushes" strömma ur högtalarna (detta är en låt som de senaste 7-8 åren har inlett Oasis konserter). Nu visste man vad som komma skulle och glädjen var enorm. In på scenen kommer bandmedlemmarna en efter en och jag var tvungen att nypa mig i armen för att inse att Liam Gallagher verkligen stod 15 meter framför mig. Jag vet att det låter lite gay att vara såpass besatt av en brittisk medelålders man. Men jag måste erkänna en sak; hade jag spelat för det andra laget hade jag lugnt gift mig med Liam (förutsatt att han själv hade intresserat sig för bajspackning). Alla i publiken blev heltokiga och började hoppa in i varandra och vi kände hur en skur av öl kom farande över oss. Måste säga att mitt intryck av Oasis livepublik överlag verkade vara relativt dräggiga, och hade det inte varit för att jag har velat se bandet under en väldigt lång tid, hade jag tagit på mig en misshandelsdom och slagit ner dräggen som kastade högkvalitativ Carlsbergöl över oss. Snacka om "alkoholmissbruk" =)
Först ut på setlisten var "Rock 'n roll star" från första skivan Definitely maybe. En klassisk Oasis-dänga som fick igång oss ordentligt på golvet. Många gamla och goa klassiker spelades under konserten och det var vi självfallet glada över. Emellertid valde bandet- i vanlig ordning- att exkludera deras tredje skiva Be here now och vi fick inte ens höra dänger som "My big mouth" eller "Stand by me". Flera låtar från nya skivan Dig out your soul spelades flitigt och detta tror jag ingen direkt hade någon invänding mot, med tanke på att Oasis verkligen har lyckats med sitt senaste projekt. Bästa låtarna enligt mitt tycke var "Cigarettes and alcohol", den helt fenomenala "champagne supernova", "Morning glory" och, tro det eller ej, Oasis senaste singel "I'm outta time". Liam kritiseras ofta för att hans röst inte är vad den en gång har varit och att bandets spelningar överlag inte går att jämföra med deras klassiska spelningar på Wembley, Glastonbury och Maine Road under deras storhetstid under mitten av 90-talet. Som en skänk från ovan visade sig dock Liam vara i toppform denna kväll och han sjöng låtarna enligt gammalt klassiskt Oasismanér. Att sedan Oasis förmodligen har världens mest hängivna publik gjorde inte upplevelsen mindre spektakulär. I samtliga låtar - och då menar jag inte enbart i refrängerna i de mest kända hitsen - sjöng publiken med och jag kan bara säga att den riktiga allsången inte går att beskåda på Skansen; det är när Oasis är i stan som konserttaket verkligen lyfter.
För er nyfikna och intresserade såg setlisten ut på följande vis:
Fuckin' In The Bushes
Rock 'n' Roll Star
Lyla
The Shock Of The Lightning
Cigarettes & Alcohol
The Meaning Of Soul
To Be Where There's Life
Waiting For The Rapture
The Masterplan
Songbird
Slide Away
Morning Glory
Ain't Got Nothin'
The Importance Of Being Idle
I'm Outta Time
Wonderwall
Supersonic
Don't Look Back In Anger
Falling Down
Champagne Supernova
I Am The Walrus
Som alla begeistrade fjortisar på rockkonsert tog jag och filmade ett par låtar med min high tech-mobilkamera. Självfallet är kvalitén inget vidare men man kan ändå känna av den storhet som utsöndrades i luften i Falconersalen denna magiska afton. 8/11-2008; ett datum att minnas.
onsdag 12 november 2008
Goda grannar
Sedan jag flyttade in i min nuvarande lägenhet hösten 2007 har knappt någon av mina grannar haft den sociala förmågan att presentera sig eller -åtminstone- hälsa när vi stöter på varandra i trapphuset. Detta skulle dock komma att ändras för ca 30 minuter sedan. En skitsjyst kille som bor mitt emot min lägenhet ringde på och undrade om jag hade en installationsskiva till MAC, eftersom hans dator hade kraschat. HIgh tech som jag är hade jag självklart både MAC och installationsskivor som jag utan pardon lånade ut. Som tack för hjälpen ringde han precis på igen och frågade om jag gillar blåbär. Det var nämligen så att han och hans flickvän hade bakat en blåbärskaka och han ville ge mig en rejäl bit att mumsa på. Så nu sitter jag här och njuter av en otroligt god blåbärskaka. Man lever verkligen ett craaazy liv!

PS. För er som undrar hur Oasiskonserten var i lördags kan jag berätta att jag inom kort kommer att publicera en ingående rapport från denna magiska kväll.DS
PS. För er som undrar hur Oasiskonserten var i lördags kan jag berätta att jag inom kort kommer att publicera en ingående rapport från denna magiska kväll.DS
Ta det alternativa före det givna
Det fula före det vackra
Det sjuka före det friska
Låt skräniga, gehörslösa toner strömma ut
genom din själlösa repetoar
Beblanda dig med offer i samhällets alternativa pissoar
Ro utan åror
Simma utan krål
Strö salt i dina sår
och ovårda ditt hår
Tro att du är en av få
Unik likt ingen annan
Trots att din sort -
i din spegelvända popvärld,
i din sönderblekta innersta krets
- är betydligt fler än så
Vem är du då?
Det fula före det vackra
Det sjuka före det friska
Låt skräniga, gehörslösa toner strömma ut
genom din själlösa repetoar
Beblanda dig med offer i samhällets alternativa pissoar
Ro utan åror
Simma utan krål
Strö salt i dina sår
och ovårda ditt hår
Tro att du är en av få
Unik likt ingen annan
Trots att din sort -
i din spegelvända popvärld,
i din sönderblekta innersta krets
- är betydligt fler än så
Vem är du då?

fredag 7 november 2008
Where are you while we are getting high?
Imorgon är det Oasis på Falconersalen i Köpenhamn som gäller. Jag är sjukt peppad och jag har suttit och diggat Oasis senaste platta Dig out your soul större delen av dagen. Joakim i min klass knackade på innan idag hos mig och kom in med två gamla nummer av Oasis internationella fanclubstidning från 97; året då bandet släppte sitt storsäljande album "Be here now". Jag fick även flera vykort med bandet på och det visade sig att Joakim blev Oasisfan redan 1994. Dock visade det sig att hans hetlevrade känslor för bandet hade svalnat genom åren och att han numera inte tillägnar dem något som helst intresse. Tråkigt men sant.

Till er som stannar hemma imorgon (både frivilligt och ofrivilligt) har jag bara en sak att säga;
Ive been kicking up a storm,
From the day that I was born,
Sing a song for me,
One from let it be,
Open up your eyes get a grip on yourself inside.!

Till er som stannar hemma imorgon (både frivilligt och ofrivilligt) har jag bara en sak att säga;
Ive been kicking up a storm,
From the day that I was born,
Sing a song for me,
One from let it be,
Open up your eyes get a grip on yourself inside.!
torsdag 6 november 2008
Inom den akademiska världen i Vitryssland har man verkligen kommit långt med designen på universitetshemsidorna. Detta är university of minsk
onsdag 5 november 2008
Uppgiven
Nu ska jag inte bara emigrera ut från Sverige. Jag ska fanimej ta och gå ner till Statoil och köpa en bogserlina och hänga mig.
Spana in den äckliga "storstadspojken" - mer känd som BlondinBellas pojkvän.
Spana in den äckliga "storstadspojken" - mer känd som BlondinBellas pojkvän.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)