Sopranos

Min favoritserie The sopranos kommer genom två långfilmer ta vid där den slutade för ett par år sen. I dagens aftonbladet har man intvervjuat Tony Sirico, mer känd som Paulie Walnuts i serien. En väldigt intressant intervju för den inbitne Sopranos-geeken. Till min förvåning berättar Tony om sitt förflutna som medlem av Colombo-familjen under 60- och 70-talet i New-Yorks under värld. Jag hade ingen aning om att han var en f.d wiseguy. Intervjun går att läsa här

Spana även in denna underbara reklamfilm.

Fick för mig att göra Flygande Jakob till middag, så jag köpte de ingredienser jag trodde man skulle ha på Netto. När jag väl kommer hem och kollar upp receptet på nätet ser jag till min förvåning att jag knappt har hälften av ingredienserna till mitt förfogande. Så jag kom på ett eget recept som faktiskt blev väldigt lyckat.


Kyckling och annat gott (2 port, más o menos)

Ingredienser:

1 st gul lök

2-3 st vitlökar

ca 4 st Kycklingfiléer

2 bananer

Jordnötter efter behag

5 dl matlagningsgrädde (15%)

Salt efter behag

Svartpeppar efter behag

Spiskumnin efter behag

Cayennepeppar efter behag

Paprika pulver efter... jag, ni fattar

1 st buljongtärning

Tillagning:

Finhacka löken, pressa vitlöken och bryn dessa i en liten stekpanna tills de innehar en gyllenbrun färg. Använd smör och en liten skvätt olivolja att steka i. Krydda därefter kycklingfiléerna med salt och svartpeppar och stek dem i en gryta. Lägg därefter i den brynda gullöken och vitlöken. När kycklingfiléerna har fått färg tillsätts ca 2,5 dl matlagningsgrädde. Lägg därefter i jordnötterna och hacka och släng i 2 bananer. Tillsätt därefter en buljongtärning, cayennepeppar, paprikapulver, spiskumnin och eventuellt svartpeppar. Serveras med långkornigt ris eller jasminris.

Enjoy!

Jag kände bara hur vreden slungades in i mig utan någon som helst förvarning. Det märkliga var att att den inte ville komma ut.

Joe

Det ligger en jamaicansk man vid vägkanten. Död. Skändad. Blodstänk från hans kropp har spritt sig upp på den förslitna trottoarkanten. Dödsorsaken kan ha varit att han tittade snett på sin medmänniska, att han tidigare under dagen hade kommit i handgemäng med en bitter fiende eller helt enkelt att han var på fel plats vid fel tillfälle. Hans vitrandiga skjorta med uppkavlade ärmar har blodbefläckats och pistolkulorna har sprätt upp större delen av tyget. Han bara ligger där på mage, hjälplös med en brottsplatsskylt på ryggen som polisen i Kingston har försett honom med. Jag vill inte se på honom som en del av polisens utredningsmaterial. För att respektera honom för den människa han var väljer jag att kalla honom Joe.

Var sjätte timme blir en man eller kvinna mördad på Jamaica. Joe är en del av statistiken. De jamaicaner som lever i Kingstons ökända slumkvarter känner självklart för Joes bortgång, men de rynkar med största sannolikhet inte mycket på ögonen för det inträffade. För dem är det vardagsmat som troligtvis inte kommer att bytas ut på livets meny på ett bra tag framöver. Den beska eftersmaken av mord sitter inte kvar särskilt länge hos människor som dagligen matas med blodstänk och krutdoft.

Joe bara ligger där. Han kommer aldrig mer resa sig upp. Aldrig mer kommer han kunna vakna upp en solig vårmorgon till lukten av nybryggt kaffe. Aldrig mer kommer han kunna sitta och titta ut över sin lilla trädgårdsplätt där hans söner fridfullt springer runt och leker med sina svärd och sköldar. Joe har blivit fråntagen sina drömmar, drömmar om ett liv i all enkelhet, fritt från mord och osäkra nätter. Kanske var han inte helgonförklarad i sina kvarter. Joe var kanske rentutav en fullblodad gangster som själv genererade rädsla och avsky hos sin omgivning. What goes around comes around… Kanske kom Joe enbart att bli ifattsprungen av sitt öde vilket inte lämnade kvar något åt fantasin.

Nu ligger Joe utslagen på den mörka bakgatan. För första gången behöver han inte frukta för sitt liv när han befinner sig ute bland beväpnade desperata människor, som inte vill annat än använda sin mörka hy för att kamouflera sig i den mörka sommarnatten, i hopp om att inte bli sedda av mörkrets furstar.

Kom ihåg Joe. Minns att där en gång låg en förgjord man på Kingstons mest ökända gator. Försök se blodspåren trots att gatsoparna för länge sen har torkat bort den röda färgen; färgen från insidan på en människa som var just en människa och inte enbart statistik i ett brottsregister.

Start me up

Den här mannen kom och snackade med mig och Mattias igår när vi satt på stationstorget. Han fick en pantburk och öppnade upp ett samtal med att berätta att Metallica skulle komma till Sverige snart. Därefter sa han att det var upprörande att Rolling Stones fick dåliga recensioner från när de var på Ullevi pga att Keith Richards hade druckit för mycket whiskey. Alla borde vara som Mick jagger-Mannen!

Elitism

Margot Wallströms son blir som utbildad statsvetare PR-konsult i Bryssel. Är det någon mer än jag som anser detta vara ännu en indikator på EU:s elitistiska och korrupta struktur? Hade jag fått arbete inom organisationen med en kandidatexamen i statsvetenskap i ryggsäcken? Uppenbarligen inte om min mamma inte heter Margot Wallström.

http://www.politikerbloggen.se/2009/03/31/14596/

Dagens reflektion

Det är osexigt med spexiga brudar

Visst blir man glad

Melodifestivalen

Årets upplaga av melodifestivalen är över, och utan att vara ett fan av detta säregna musikkoncept måste jag medge att det var en intressant final: En gråhårig operasångerska som lika gärna kunde ha varit man vinner med en eurodiscoopera(??)-dänga, medan samtliga av de framkonstlade sk artister som medverkat i Idol fick sig en känga. Lite omedvetet rim där med. Vad som har varit mest bisarrt med hela festivalen är arrangörernas arrangemang av den komiska låten "Tingeling" i vilken man anspelade på en parodisering av rysk eurodisco. Med både tygbjörnar på scen och cheesy likbleka öststatare som såg ut att ha kommit direkt ur en radioaktiv dusch i Tjernobyl,var det säkerligen ingen seriös schlagerentusiast som slogs av tanken att detta bidrag lätt skulle ha vunnit hela den stora europafinalen om det hade skickats iväg till Moskva i maj. Med alla de ingredienser som krävs för att charma Europas gråa baksida skulle Sverige kunna ha stått på prispallen som enhällig vinnare av hela spektaklet.

Dance dance dance!

Lina! Du ville ju så gärna se Liam dansa. Håll tillgodo!

Dagens funderare

Bosse biff eller Bosse Bildoktor?





(Svarta besten vs En gnällig jävla smålänning?)

Grymt John Hiatt!

Jag börjar nästan gråta så stark och bra den här låten är.

Mama Mia!

Jag vann till slut min älskade pastamaskin på tradera. Nu kan jag börja göra min egen pasta och jag kan knappt bärga mig till mackapären dimper ner i min brevlåda. Jag tror det är ett måste att ha en pastamaskin till sitt förfogande om man vill göra egen pasta. Sist jag och Lina försökte oss på egna tortellini blev degen dessvärre för tjock och det tog över 20 min innan pastan hade sånär som kokt färdigt. Nu ska här i alla fall bakas och om någon har ett gott rött vin att komma över med så kan jag stå för middagen. Dock vill jag självfallet inviga den tillsammans med min egen vapendragare i pastaköket, nämligen min Lina.

Visst är texten inspirerande! Haha. I löööve the hungarian rapper.



2003, I pray for God they people make the right decision
I don't wanna war. I just wanna peace. Stop the war. Check this.
I hope my black brothers feel the same like me
Dre, Snoop, Puff, L, Tupac Shakur, rest in peace. He was the best. My respect (yeee, c'mon)

I hate terrorists, and I understand you.
September 11, I'll never forget you. Rest in peace
Catch the bad man, stop your plan, bin Laden, thank Allah.
Yee c'mon. Stop the war. That's right.
Chorus:

Sometimes people make a war, don't know what is for (business)
Say you stop the war (yee c'mon, once again)
Sometimes people fight a war, don't know what is for (business)
Say you stop the war (yee that's right, c'mon)

I don't wanna war, I just want to live and love each other
My family, my friends. Nobody wants war. Life is short
Yee, c'mon, that's right. Check.

They just simple people, want simple life. Simple land, simple thing.
We have so many places. World is big. A place enough.
That's right. C'mon. Yee.

Don't make war any more. Show the right way. I pray. Don't kill each other
I don't wanna war. Stop your business. I pray for God, stop the war.
Yee, c'mon, that's right.
Chorus:

Sometimes people make a war, don't know what is for (business)
Say you stop the war (Yee c'mon, once again)
Sometimes people fight a war, don't know what is for (business) Say you stop the war (Yee that's right, c'mon, together)

We don't wanna war. Takacs Tamas, Varga Miklos, Bebe, Naszi,
My respect, Speak. I'll be back. Peace.

1 000 000 kr till den som ser till att Transformers 2 inte släpps under året på våra biografer. Jag blev ytterst upprörd när jag precis läste att de ska göra en uppföljare till denna amerikanska skitproduktion. Än en gång kommer -vad jag har valt att benämna den som- den amerikanska icke-kulturen att generera ännu fler hjärndöda själar i vårt avlånga land. Jag har nog aldrig skådat en lika dålig filmproduktion som Transformers (2007), och det menar jag verkligen.

Har ni sett avsnittet i James Bond Jr där mannen med de bögiga mustascherna – nästan samurajliknande – torterar sin omgivning med den magnifika mekaniska uppfinningen Gamen? Jag tycker detta symboliserar något ytterst dagsaktuellt för vårt mångkulturella samhälle där maskinen och teknologin står i förgrunden för vår framtida existens… eller inte vilket jävla skitsnack om jag tänker efter Kommer ni ihåg när Yogi Bear i vanlig ordning skulle sno picknickskorgar och skogsvaktaren gav sig på honom med en kraft som inte går att beskriva med mänskliga ord Bobo stod bara och tittade på, den lilla fittan stod bara och tittade på när hans bästa vän fick repressalier för att ha försökt sno en ynka korg med godsaker i Vilket jävla kräk du är Bobo… Med din bräckliga östgötska dialekt står du där och ser ner på det normverk jag slaviskt har förundrats över sedan mina första steg i barndomshemmet. Kommer ni ihåg när George Jetson fick möjlighet att bli befordrad hos sin arbetsgivare Spacell om han presterade bra under den årliga baseballstävlingen hans företag anordnade? Symboliserar denna auktoritet från Spacell det klassamhälle vi idag befinner oss i?? Är det rätt att använda sig av piska och morot för den egna tillfredsställelsen? Vilket jävla skitsnack! George Jetson på baseballplanen symboliserar ingenting av värde… i alla fall inget värde du med dina akademiska glasögon skulle förundras över. Men för mig finns där ett värde. Ett underhållningsvärde på mest tänkbara primitiva nivå. Där befinner jag mig och har alltid verkat. Bland fiktiva fädrar och talande hundar, i städer där det aldrig regnar, aldrig finns ett grått moln på himlen, där solen alltid skiner och gräset alltid är grönt. Jag har en knostlad jävla hjärna. Men den är fan så mer verklig än din idealbild av ett samhälle, konstruerat bit för bit i pretentionens periferi. Så fuck off!!!

Kom att tänka på en gammal klassiker.

En lång eftermiddagsfundering

”Den förintelseförnekande katolske biskopen Richard Williamson återvände till Storbritannien igår sedan han beordrats att lämna Argentina.” Detta går att läsa i dagens nummer av Sydsvenska Dagbladet. För er som inte följt debatten handlar det alltså om en katolsk biskop som menar att ”enbart” 3000 000 judar dödades i Nazitysklands koncentrationsläger. Till följd av detta uttalande fick han inte längre stanna kvar och verka i landet för den Argentinska regeringen.
Visst är det märkligt att det fortfarande finns antagonister som talar emot historieforskningen. Vad som är lika märkligt är att människor ständigt får betala ett högt pris varje gång de i den offentliga debatten behandlar judarna på ett sätt som inte går hand i hand med vad vi normativt sett bör tycka och tänka om förintelsen. En känd komiker sade lite skämtsamt för några år sedan att det judiska etablissemanget med största sannolikhet har en snabbuppringningsfunktion kopplad till granskningsnämnden på telefonen, som används flitigt varje gång någon skämtar om judar och judisk kultur i tv och radio. På något vänster lyckas dessa människor ständigt anknyta allt som sägs (vare sig det är skämtsamt eller allvarligt) om deras etniska ursprung till förintelsen och Hitlers massutrotning.

Under Hitlers terrorvälde beräknar man att ca 6 miljoner judar avrättades och dog till följd av sjukdom, hungersnöd och andra omständigheter i de tyska koncentrationslägrena. Med andra ord kan vi lugnt påstå att det är ett fruktansvärt brott mot mänskligheten. Vad som gör det hela intressant är att det mer än sällan förmedlas historiska fakta som berör alla de romer, svarta, förståndshandikappade och oppositionella som gick samma öde till mötes som judarna. Uppemot 15 miljoner människor beräknas ha bragts om livet under Hitlers tid i de inhumana koncentrationslägrena. Varför lyfts detta sällan fram? Varför anlitade aldrig våra skolor representanter bland romer och oppositionella överlevare från Hitlers tid vid makten när vi som elever skulle bli skolade i andra världskrigets brott mot mänskligheten?


Att man fullständigt exkluderar dessa 9 miljoner människor ur förintelsedebatten gör mig både ledsen och konfunderad. Vore det politiskt inkorrekt att påstå att man gör skillnad på folk och folk när 9 miljoner människor som fick sätta livet till pga politisk åsikt och etnicitet åsidosätts i den västerländska historieundervisningen, medan de 6 miljoner judar som även de bragtes om livet blir enhälliga representanter för de tyska nazisternas brott mot mänskligheten? Jag tycker det är på tiden att vi förmedlar en mer nyanserad bild av förintelsen och de spår den har satt i europeisk kultur och historia. Jag hoppas samtidigt att jag inte – likt Richard Williamson – blir utvisad från Sverige bara för att jag går i god för de 9 miljoner människor som vi uppenbarligen har glömt en gång blev offer för människans tyranni.

Jag har nog sagt det förr, men jag fockin love OASIS!!!

Oscar

Jag har länge haft stor respekt för skådespelaren Sean Penn. Med filmer som "Dead man walking" och många andra har han utmärkt sig som en kreativ naturbegåvning inom skådespeleriet. Men när han står på Oscarsgalan och kallar dagens amerikanska skådespelare för "konstnärer" kan jag inte känna annat än bitterhet. Titta på merparten av de skådespelare som blev nominerade för sina filmprestationer i årets uppsättning av Oscarsgalan. Det enda jag ser är ett gäng inkompetenta fotomodeller som säljer sig till själlösa produktioner. Mitt förakt gentemot den amerikanska (icke)kulturen gror sig starkare för varje dag. Det enda jag numera accepterar i amerikansk filmväg är deras komedier, för de är oftast skickliga på att göra roliga filmer som ger upphov till skratt under merparten av speltiden, samt karaterullar från 80-talet i stil med Jean-Claude Van Dammes "Bloodsport" och "Best of the best"-filmerna.

Ännu en sömnlös natt pga oregelbundna hjärtklappningar. Jag måste verkligen gå och kolla upp detta så jag inte kolar. Det vore tråkigt

Götelaborg

Jag sitter och tittar på programmet Debatt på SVT just nu.Programmet sänds från Göteborg. Detta medför att många av programmets debattaktiva kommer från Göteborgstrakten. Jag har bara en fråga:Vad är det med göteborgskan som anses så charmigt ? Sjukt långdragna diftonger (de låter nästan lite förståndshandikappade när de pratar) och det låter som om göteborgarna tror att de är jättespexiga varje gång de kommer till tals. Det känns skönt som diskriminerad skåning att även utanför skånes gränser finna lite defekter i våra svenska dialekter.

Ugnsbakad kycklingfilé med smält fetaost blandad med creme fraiche, salt och vitlök. Lägg därtill hemmagjorda klyftpotatis med färskpressad vitlök och olivolja. Visst är det gott med mat.

Inte förrän nu har det slagit mig att årstiden vi befinner oss i, trots det märkliga snö(o)vädret, går under vad vi kallar vår. Våren symboliseras inte bara av brunstiga älgar och bärplockande polacker. Det innebär även att vårkollektionen i klädbutikerna har tagit vid eller är på intåg. Till min glädje såg jag på Tweeds hemsida att de kommer ta in märken som Pringle of Scotland och Baracuta. Jag får hoppas mitt CSN snart kommer in. För nu har jag fått vårkänslor för stilfulla kläder.

En fuling

Att jag är en hyvens kille som nästan alltid håller mig till sanningen är det nog ingen som tvivlar på. Emellertid måste jag erkänna att mitt senaste inlägg här på bloggen var en gnutta påhittat. Både pitbulls och benfrakturer var enbart en del av mitt fiktiva jag när jag skrev inlägget. Det enda jag ville visa var mina nya thaiboxningsbenskydd. Jag ber om ursäkt för min bedrift och jag hoppas att ingen tog illa vid sig.


Jag vill samtidigt passa på att tacka för de omtänksamma sms jag fick under dagen. Jag har verkligen fina vänner :)

Kvällen började ju jävligt bra. Jag var på väg in till stan för att träna strax efter 19:30. När jag hoppar av cykeln för att rätta till min träningsväska som sitter dåligt fastklämd på pakethållaren kommer två lösa pitbulls springandes mot mig. Jag hinner inte mer än blinka innan de tar och attackerar mig. För att avvärja mig från dem var jag tvungen att lägga några sparkar i huvudet på de små bestarna. Det slutade med att de bet sönder mina smalben vilket resulterade i avancerade frakturer på respektive ben. Så nu får jag gå runt med de här jävla skenorna på benen de närmsta månaderna.

Besök bloggen imorgon runt kvällstid för mer ingående information kring incidenten.

Äckligt

I Lund går det runt en schizofren man tillsammans med sin fru och propagerar för att en - för allmänheten okänd - man vid namn Carl-Erik Rosén sköt Olof Palme. Jag träffade på honom redan innan jag flyttade till Lund då han fram till början av 2000-talet verkade med samma konspirationsprojekt i sin hemstad Jönköping. Dagligen strosar han plikttroget runt på stan och håller med sina svarta mördarhandskar upp ett plakat med just texten "Carl-erik Rosén sköt Olof Palme". Jag, likt väldigt många andra, uppfattar detta som ett roligt normbrytande beteende, och tom Filip och Fredrik tog sig an fallet "skyltmannen" i ett avsnitt av "100 höjdare". Vad som dock inte är lika roligt är att det har kommit till allmän kännedom att ett gäng äckliga studenter vid universitetet hade som uppdrag på sin nollning att (lite sådär megaspexigt.hihihi) försöka stjäla skyltmannens skylt. När jag hörde detta gick jag in på blocket för att se om det fanns möjlighet att på laglig väg införskaffa mig en pistol. Hade jag fått tag på ett sådant vapen skulle jag dragit ut på stan och letat rätt på dessa jävla idioter. Man ger sig inte på en psykiskt sjuk man och kränker honom genom att stjäla hans tillhörigheter enbart för att kunna ha någonting att berätta för sina nördvänner vid universitetet. Jag är till min natur inte den mest politiskt korrekta humanisten. Men jag skulle aldrig kunna tänka mig att ge mig på en sjuk människa och göra honom till åtlöje för egen vinning. Studenter är ett äckligt släkte. Ibland önskar jag att jag var en simpel knegare och slapp beblanda mig med dessa medelklassvin.

Feber

Nu har jag drabbats av den sedvanliga fotbollsfebern. Längtar något så kopiöst efter att allsvenskan ska dra igång så jag slipper sitta här och vara ointresserad av vardagen. Fotboll och HIF innebär att känslorna svallar och rivaliteten flödar. Jag längtar efter att få älska och hata. Jag längtar efter att få se Henke ta plats på planen och föra skånes stolthet mot SM-guld. För i år måste det ske.

Fram till dess får vi ta och njuta av ett klipp från våren 2008 då HIF mötte PSV Eindhoven i 16-delsfinal i UEFA-kuppen. Jag har aldrig fattat vitsen med att vara holländare. Vad är ni egentligen; tyskar, flamländare, fransmän eller vad? Are you germans in disguise?

The nature of reality is only in your mind

Det är inte alltid lätt att leva livet som student. Denna terminen är en riktigt klipp- och klistra-period där jag läser mina sista poäng i nationalekonomi innan jag kan söka in till lärarhögskolan. Därtill har jag tagit på mig att bredda min utbildning genom att läsa kursen "svenska som andraspråk", vilket jag har hört ska vara bra för att främja arbetsmöjligheterna efter examen. Till råga på allt måste jag jobba lite då och då för att kunna leva ett värdigt liv samt plågas av en omtenta som ligger och gror i mitt bakhuvud. Som grädde på moset lider jag av ständig framtidsångest. Vore det verkligen klokt att börja arbeta som lärare direkt efter avlagd examen? Med tanke på att man med största sannolikhet kommer att arbeta inom detta yrke i över 35 år kanske det vore på sin plats att dra ut och resa lite innan man binder upp sig. Jag skulle även vilja få mer tid för att skriva noveller och även börja spåna på en roman. Var klämmer då skon? jo, för att kunna leva upp till det frihetliga västerländska idealet krävs det att man har en relativt stor summa pengar och att någon rik adlig släkting kvartalsvis kan betala av ens studielån. Valmöjligheterna för vår generation smider in oss i bojor mer än vad de främjar vårt välmående.

All denna tankeverksamhet har resulterat i att jag numera har svårt för att sova och jag lider av oregelbundna hjärtklappningar. Men vad finns det att göra?

Ett litet mattips

Visst är det härligt när man hittar ett matrecept med en rätt som både är god och lätt att tillaga. Jag älskar att laga mat, men att laga gourmet som ensamboende under skol- och arbetsdagar kanske inte alltid är det mest stimulerande. Därför kan man spara dessa utmaningar till helger och dylikt. Dock tycker jag att man ska försöka sträva efter att laga så mycket mat som möjligt under veckodagarna. Jag har kommit fram till att jag blir bitter (bitter är jag förvisso redan. Därför borde jag kan benämna det som "ännu mer" bitter) av att äta för mycket halvfabrikat. Vad passar då inte bättre än en lättillagad pastarätt. Jag hittade ett riktigt bra recept på en kall tonfiskröra till färskpasta. Håll till godo.





Tillagning
1. Koka pastan enligt anvisningen på paketet.

2. Häll av vätskan från tonfisken och finhacka köttet. Skala rödlöken och finhacka löken, basilikan och oliverna. Blanda med crème fraiche, tonfisken samt dijonsenap. Smaka av med salt och peppar.

3. Servera pastan med den kalla tonfisksåsen.

"How ya doin"

Jag tittade precis klart det absolut sista avsnittet av "The Sopranos". Det är med väldigt mycket vemodighet jag nu lämnar denna serie.



Kan man bli annat än tårögd när man ser dessa brutala och rakryggade män?

Det var det jävligaste!

Spana in vilken jävla best jag är ;)

Fight for your life

Precis hemkommen från dagens kickboxningspass och jag kan säga att det var ett hårt sådant. Efter ett halvår som nybörjare inom kick/thaiboxning har jag nu avancerat till fortsättningsgruppen där vi kör mycket sk sparring, dvs. fight mot varandra. Jag måste säga att det har gått bättre än vad jag först väntade mig. Idag hann jag fightas mot fyra motståndare innan vi avslutade med en riktigt tuff magövning. I en fight handlar det verkligen om att ge och ta. Man måste kunna ta en del hårda slag och sparkar för att själv kunna vara utdelande. Jag fick bla en framåtspark på knäet som gjorde att det vek sig lite, plus en rak höger över näspartiet. Men även jag stod för en stor del av utdelningen. I en fight är det främst det mentala som man måste slåss mot; det gäller att övervinna barriärer och komma över mentala trösklar. Står man passiv alltför länge och låter motståndaren komma en inpå livet, är det lätt hänt att man inte blir något annat än en ren och skär slagpåse. Även om jag slogs mot en kille idag som säkerligen var över 2 meter fick jag in både slag och sparkar på honom. Är man lång har man en väldig fördel inom kampsport. Men vad det egentligen handlar om är att kunna utnyttja det man har för att ta övertaget. I mitt fall var jag den mindre parten och detta gjorde att jag utnyttjade vad jag är bra på; nämligen att ta mig in närma kroppen och försöka utnyttja min snabbhet.

En fighter som på senare tid har verkat som förebild för mig i detta hänseende är den legendariske boxaren Evander Holyfield (idag 47 år gammal), ni vet killen som Mike Tyson bet av örat på i mitten av 90-talet =) Holyfield gick för bara några veckor sedan -trots sin höga ålder- en titelmatch mot den regerande världsmästaren Nikolai ”The best from the East” Valuev. Ryssen är 2,13 meter lång och väger 141 kg. Detta kan jämföras med Holyfields 1,90 meter och 97 kg. Holyfield var tidigt uträknad av experter och man menade att han inte skulle bli något annat än en levande boxningssäck. Dock blev så inte fallet. Även om Holyfield efter att ha gått samtliga ronder förlorade matchen (resultatet har varit omtvistat och många har - inklusive jag själv - menat att Holyfield borde stått som segrare) visade han en beundransvärd kämparanda och han visade med sin teknik och sitt genuina fotarbete att storleken inte behöver ha någon större betydelse i en fight.

Nedanstående video är ett klipp från Evander Holyfields match mot Nikolai Valuev. Jag tycker att Holyfields prestation i matchen inte enbart symboliserar fysisk styrka; han visar även en kämparglöd och en tro på sig själv som människor i allmänhet borde ta efter i det vardagliga livet.

Det finns ett gruppboende för dementa i Lund som heter "Attendo Care AB Ärtans Demensboende". Kan man inte tänka sig för innan man döper ett boende till "Ärtans demensboende", och att man dessutom gör det på ett hem för dementa. Är det ärthjärnornas hus eller?haha



Ärtans demensboende

Såg precis att man kan heta "Gritt" i Danmark. Fy fan vilken fruktansvärt fult namn!

Nu sitter jag och sipprar på min whiskey och väntar på att Mattias ska dyka upp. I vanlig ordning kommer han 40 minuter efter utsatt tid :p Vi ska till Malmö i kväll i alla fall och säga farväl till vår vän Adis, som ska till Indien ett halvår för att arbeta på barnhem. Det lär bli en del festande. Men jag får ändå se till att jag är i tillräckligt gott skick för att träna kickboxning imorgon kl 20:00.

Jag hade inget att göra efter att Joakim och Albin hade gått hem, så jag började rota lite i min byrålåda. Hittade något brunt. Det säger det mesta.

Imorgon är det tenta. Det var längesen jag kände mig så lost med pluggandet. Jag får hoppas att jag kan improvisera ihop något någorlunda i textväg.

Gonatt!

Stupid academics

Lördagskvällen kommer att tillbringas hemma med tentaplugg och härlig jazzmusik från diverse webbradiostationer. Jag förstår verkligen varför Eva Sundgrens bok Sociolingvistik inte har blivit någon kioskvältare. Boken är endast en orgie i namedropping av en massa lingvistiska undersökningar som har gjorts, och när väl en studie presenteras är den såpass övergripande att man tappar bort sig på vägen. Jag gillar inte att läsa böcker som inte väcker det minsta uns av intresse hos mig.

Nu jävlar ska vi knarka barn!

Var nere på stan och införskaffade mig lite goa fightgrejer inför terminsstarten på kickboxningen. Jag hittade dessa Boxhandskar från Twins för det överkomliga priset 789 kr. Jag testade först handskar från både Fighter och Adidas men fastnade för dessa. Det är fruktansvärt fin komfort i handskarna och de är stora och stabila till att blocka både slag och sparkar med.



Nu ska jag snart upp till Lina och dricka lite vin. Min förkylning vägrar släppa, men jag hoppas att lite högkvalitativa druvor från Australien ska hjälpa mig på traven ;) Trevlig fredagskväll allihopa!

Dagens hatobjekt: Människor som tigger halstabletter av en när man som råförkyld käkar en tablett i minuten, trots att de själva inte är det minsta förkylda.

Legender

En stjärnklar tidsrymd
Bland älskare och förundrare
Sovande hårt arbetande fäder
Med stillsamma minnen
Associerade med jazzens mystik
Känslor som du eller jag aldrig fått erfara
Finns där ute, i New Yorks undangömda stillhet
Bland neon och nedgången betong
Spår som har omstöpts gång efter gång
Fotsteg efter fotsteg
Avtryck som kan spåras tillbaka till de stora namnen
Vi lever på dagen men lever för kvällen
När solen har stigit ned och lämnat efter sig en tid av stillsamhet och förundran
Här kan vi finna kraft
Likt kraften ur ett daggvått löv på trädets krona
Kraftigt, syrligt och friskt
Likaså känner vi av livets skatter
När vi genom nattaxins lätt immade fönster -
Ute på gatorna bland nattsökare och passionerade själar -
Beklädda varken i hela skor eller rena själar -
Känner hur betongen blomstrar

Fick precis reda på att jag fick VG på tentan. inte illa för att ha läst 30 sidor på 5 veckor. Landshövding nästa?

Tog en dag ledigt från skolan idag för att kurera mig från den värsta förkylningen på väldigt väldigt länge. Jag tror den har muterats. Jag var på intervju för jobb på S:T Thomas skola som elevassistent här i Lund i fredags och jag har sedan dess febrilt suttit och väntat på svar. Eftersom de vill att man börjar arbeta redan imorgon om man blir tilldelad jobbet vore det trevligt om det kom ett svar. Jag hoppas verkligen jag slipper ta studielån denna terminen eftersom jag endast ska läsa 15 poäng nationalekonomi på halvfart.


Bira bira bira, Kött färs färs!

Sunday sega sunday

Vilken sliten dag det har varit. Vaknade kl 11, käkade middag vid halv två och gick därefter och lade mig igen för att sova till kl 5. Sitter för tillfället och försöker gardera mig inför framtiden genom att registrera mitt CV på Academic works hemsida . Jag kommer enbart att läsa nationalekonomi på halvfart denna terminen och därför vore det väldigt trevligt om jag slapp ta lån för tillfället och kunde börja jobba. Tror ni att man kan skriva in på meritlistan att man tomtade hela 2 ggr för brorsans barn i julas?

Även med denna blogg har jag lyckats att vara passiv i mitt skrivande. From med nu ska jag försöka inbilla mig själv att jag kan skriva blogg minst tre gånger i veckan, även om textstoftet inte kommer att bli milslånga med text. Bästa ordet från nyår: "Bögröv"